Milleniumgenerationen. Berättelse 1.
”Jag älskar mina chefer”
Orden kommer från en nittonåring som befinner sig mellan studenten och ett år av utlandsstudier. Förutom de vanliga sommarjobben som hon haft tidigare så tog hon nu direkt efter studenten, jobb på en franchisebutik med extremt tidiga mornar och sena kvällar. En personalgrupp där de flesta slutar efter bara några månader men där det också finns några som har jobbat ett antal år.
Ganska direkt märker hon att introduktionen är learning by doing åtföljt av sura kommentarer. Hon får dock förtroendefulla uppdrag och ligger alltså inte som person dåligt till. Men mår dåligt av att de ”gamla” hela tiden klagar på de senare anställda, att chefen mycket sällan säger något positivt, utan stressad, bara klagar. En facebookgrupp där det ges personliga pikar och igen bara klagomål. Stämningen i personalgruppen är inte vänlig. Hon väljer efter fyra månader att säga upp sig.
Söker jobb på ett större varuhus. Får jobbet. Det är nu som hennes kommentar kommer; ”Jag älskar mina chefer”. Och hon menar både sin avdelningschef och varuhuschefen
Så jag frågar naturligtvis vad de gör som får henne att trivas och tycka så mycket om dem.
Är det några egenskaper eller beteenden som är värda ett Nobelpris att komma på? Nää. Så varför är det så svårt för många chefer att leva efter det?
”Alla är så omtänksamma. De bryr sig om oss genuint. De värnar om personalen, allt handlar inte om försäljning. Man får så mycket positiva kommentarer som; bra jobbat. Grymt gjort. När de vill kritisera så kommer de med förslag som; jag brukar göra så här, eller; du kan göra så här istället. Sen kan man lita på dom. De säger att man ska ringa dom om man t.ex. har en besvärlig kund eller får frågor som man inte kan svaret på och det bästa är att dom verkligen kommer och hjälper till. Alltid.”
Jag har hört många negativa kommentarer om millenium generationen från äldre och arbetsgivare. Jag har reagerat på det och formulerat mig både i DN och P4 Stockholm om att arbetsgivarna behöver förstå det positiva och styrkan hos den generationen. Därför är det underbart att höra kommentaren ”Jag älskar mina chefer” från en nittonåring. Det finns uppenbarligen chefer som har förstått.